Bygga och bo en byggnad, energibalans

Byggnaden förbrukar energi, bÄde under sitt liv och under konstruktionen, hÀr Àr nÄgra indikationer som hjÀlper oss att förstÄ hur mycket det hÀnder.

Bygga och bo en byggnad, energibalans

En frÄga som uppstÄr ganska ofta nÀr vi pratar om a byggnad det Àr sÄ mycket energi det Àr nödvÀndigt att bygga det och hur mycket CO2 som slÀpps ut.
Denna frÄga uppstod efter en rad observationer i Àmnet miljöhÄllbarhet enligt vilken nÀr vi tÀnker pÄ ett hus mÄste vi anta strategier för energibesparing och vÀxt effektivitet.
L 'anvÀndning av byggnader i sig representerar en av de faser dÀr mer energi produceras, detta energi utvÀrderas enligt KoldioxidutslÀpp. I sjÀlva verket, precis pÄ denna aspekt försökte vi göra anvÀndarna medvetna om hur man skulle minska dem driftskostnader.
HuvudmÄlet Àr att bygga och bygga befintliga byggnader energiskt effektiv.
För att göra detta tenderar projekten att vara noga med valet av material och höga produkter termisk effektivitet, detta med avseende pÄ realiseringen avbygga kuvert och valet av högavkastningsanlÀggningar, som tenderar att utnyttja förnybara resurser som sol, solceller, geotermisk och vindkraft.

progettazione efficiente

Korrekt utforma formen och pÄ ett adekvat sÀtt definiera byggnadens orientering, kombinera den med tekniskt konstruktiva val som syftar till att öka isoleringen och optimera termisk tröghet, gör det möjligt för oss att inse byggnader med lÄga energikrav. Om sÄ Àr allt detta kombinerat hög effektivitetssystem, som utnyttjar förnybar energi vi fÄr definiera a sjÀlvförsörjande byggnad frÄn den energiska synvinkel som inte producerar CO2, vad som definieras NollutslÀppsbyggnad, Ätminstone under anvÀndning.
Förutom att minska förbrukningen under byggnadsfasen försöker vi ocksÄ minska denna förbrukning Àven under materialfasens produktionsfas byggnadsdelar.
Vi har kommit till detta eftersom det efter en rad undersökningar har visat sig att i byggnader som byggdes före ikrafttrÀdandet av lagstiftningen omenergieffektivitet, den energi som konsumeras för att bo i en byggnad, bedömd över en period av 50 Är, var tio gÄnger högre Àn den energi som absorberades för att bygga den. IstÀllet i byggnaden annonsen hög energieffektivitet detta vÀrde Àr noll eller bÀttre, de tvÄ vÀrdena, produktionen och anvÀndningen brukar jÀmföras, det har faktiskt varit omstÀndigheter dÀr mÀngden energi som krÀvs för att byggas Àr lika dubbel jÀmfört med den som förbrukas i fasen av anvÀnda.

Förbrukning av energi och koldioxidutslÀpp

NÀr utvÀrderingar görs energiförbrukning en serie parametrar tas som referens, vi har lenergi inkorporerad Àven kÀnd som UtstrÄlad energi och KoldioxidutslÀpp införlivas, UtstrÄlad kol i material, dÀr vi ocksÄ övervÀger utvinning av resurser, deras transport, produktion och bearbetning av en produkt.

L 'inbyggd energi, Det Àr byggnaden som mÄste sÀrskiljas frÄn den energi som anvÀnds för driften, eller som spenderat uppvÀrmning pÄ vintern, kylning pÄ sommaren, nattbelysning, vattenproduktion sanitÀrt varmvatten, mekanisk ventilation etc. De underhÄlls- och ersÀttningsinterventioner som Àger rum i sjÀlva byggnaden för att hÄlla den i drift ska ocksÄ beaktas. Alla dessa insatser ökar energin som ingÄr i byggnaden.
För varje byggnad Det Àr möjligt att identifiera fördelningen avenergi inkorporerad och av KoldioxidutslÀpp för dess konstruktion. I synnerhet har varje byggnad sönderdelats i delar som kÀnnetecknas av olika varaktigheter: fundament, bÀrande struktur, vertikala ogenomskinliga stÀngningar, isolering, vattentÀtning, gips och belÀggningar, fönsterramar, innervÀggar.
PÄ detta sÀtt Àr det möjligt att förstÄ hur vÀrdena pÄ energi inkorporerad över tiden beroende pÄ den förvÀntade tidsperioden inom vilken det kommer att bli nödvÀndigt att utföra underhÄlls- och bytescykler av de olika delarna av arbetet.
FrÄn en serie studier som utförts av Milano Polytechnic har man sett att delar av arbetetStiftelserna och den bÀrande strukturen Àr större nÀr det gÀller energi, vare sig vi övervÀger en konkret struktur eller övervÀger en bÀrande murkonstruktion.

emissioni di CO2


Stor vikt nÀr det gÀller energi de har ocksÄ den plÄster och belÀggningarI procentenhet nÄr vÀrdet ocksÄ 18% av den totala kvantiteten av energi inkorporerad. Detta höga vÀrde Àr motiverat av det faktum attgips Det Àr huvudbelÀggningen pÄ alla inredningsytor, vertikala vÀggar och tak, sÄ dess numeriska vÀrde nÀr det gÀller ytor Àr mycket högt.
Om de analyseras istÀllet KoldioxidutslÀpp av de olika material som anvÀnds för att bygga Àr materialet med störst effekt konkret, dess alikvot Àr lika med 30 till 36%, sedan stÄl för förstÀrkningar upp till 14 ÷ 22%, tegelstenen som enligt AnvÀndningen tÀcker 12% vid gardinvÀggning och 24-30% för tegel med bÀrande funktion, medan för gips och murbruk Àr vÀrdet ca 7-14%.
För att kunna göra en jÀmförelse mellan energi inkorporerad och energi i bruk, vi mÄste övervÀga det faktum att nyttjandeperioden för vissa byggmaterial och komponenter Àr mindre Àn byggnadens liv, speciellt avseende vissa isoleringsmaterial och belÀggningsmaterial.
SÄ i en byggnad som kan innehÄlla energiförbrukning under hans liv mÄste vi Àgna sÀrskild uppmÀrksamhet Ät energiprofil av materialoch av de konstruktiva förfarandena som antagits för att kunna jÀmföra de bÄda vÀrdena.

ciclo di vita dell'edificio

NÀr det gÀller materialval att anvÀndas kan vissa övervÀganden göras i förhÄllande till deras varaktighet i tid. Det Àr viktigt att veta att lenergi inkorporerad i byggnaden ökar med tiden i samband med nödvÀndig underhÄll och utbyte av material och komponenter. Om i en byggnad finns nÄgra delar av arbetet med underhÄllscykler minskat jÀmfört med byggnadens varaktighet, innebÀr detta en ökning av tiden för den införlivade energin, vilken bör beaktas vid den övergripande bedömningen.
De material som anses kritiska Àr isolerings- och belÀggningsmaterial som plaster, som typiskt har ganska korta underhÄlls- och ersÀttningscykler pÄ cirka 25 Är. Dessa delar Àr ocksÄ de delar av arbetet som har vÀrden för energi som införlivats med större förekomst i byggnadens totala budget.
Den korta varaktigheten av delar innebÀr dÀrför, med tanke pÄ hela livscykeln, en avsevÀrd ökning avenergi inkorporerad.
För att göra en korrekt jÀmförelse med den energi som förbrukas under anvÀndningen, mÄste den inbyggda energin normaliseras beroende pÄ materialets eller komponenternas varaktighet.
SÄ för att försöka fÄ en energibesparingar och en minskning av koldioxidutslÀpp I miljön mÄste vi inte bara övervÀga anvÀnd fas av en byggnad, dÀrför att i förhÄllande till anvÀndningen av vÀxterna, men ocksÄ fasen för realisering av samma, med tanke pÄ anvÀndbar livstid för material anvÀnds, vilket Àr helt klart mycket viktigt, Àven om det hittills alltid har överskuggats.

Bygga och bo en byggnad, energibalans

FAQ - 💬

❓ Hur rĂ€knar man ut husets energibalans?

👉 Att rĂ€kna ut en byggnads energibalans innebĂ€r kortfattat att man rĂ€knar ut differensen mellan energiförluster, dvs lĂ€ckage, transmissioner genom vĂ€ggar tak och grund samt tappvarmvatten, och den tillförda energin i form av solinstrĂ„lning, vĂ€rmeĂ„tervinning, kroppsvĂ€rme, spillvĂ€rme frĂ„n hushĂ„llsapparater och dylikt.

❓ Vad Ă„r det som pĂ„verkar en byggnads energibehov?

👉 En byggnads uppvĂ€rmningsbehov skapas till största delen av energiförluster genom yttervĂ€ggar, fönster, golv och tak, och av energiförluster genom ventilationssystemet. VĂ€rmeĂ„tervinning frĂ„n ventilationsluften minskar uppvĂ€rmningsbehovet och förbĂ€ttrar byggnadens energiprestanda.

❓ NĂ€r krĂ€vs EnergibalansberĂ€kning?

👉 Du som bygger nytt eller bygger till behöver oftast komplettera din bygglovsansökan med en energibalansberĂ€kning eller energiberĂ€kning som det Ă€ven kallas. Detta Ă€r en teoretisk simulering över hur mycket energi det fĂ€rdigstĂ€llda huset kommer att anvĂ€nda under ett normalĂ„r.

❓ NĂ€r krĂ€vs EnergiberĂ€kning Boverket?

👉 En energiberĂ€kning upprĂ€ttas vid projekteringen av en ny byggnad för att genom en berĂ€kning visa att byggnaden förvĂ€ntas uppfylla de krav som stĂ€lls vid nybyggnad, och för den fĂ€rdigstĂ€llda byggnaden om verifiering av energikraven ska ske genom berĂ€kning.

❓ Vilket U vĂ€rde krĂ€vs?

👉 Ett energieffektivt fönster ligger under 1,0 i U-vĂ€rde, en bra isolerad dörr runt 1,0. NĂ€r det gĂ€ller vĂ€ggar och tak kommer man vid normal isoleringsstandard ner pĂ„ betydligt lĂ€gre U-vĂ€rden, för vĂ€ggar bör man ligga under 0,15 och för tak under 0,12 i U-vĂ€rde.

❓ Vad ingĂ„r i byggnadens energiprestanda?

👉 Byggnadens energianvĂ€ndning Det Ă€r energi för uppvĂ€rmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel som ingĂ„r. All annan energi som anvĂ€nds benĂ€mns som hushĂ„llsenergi i bostĂ€der och verksamhetsenergi i lokaler. HushĂ„llsenergi och verksamhetsenergi ingĂ„r inte i byggnadens energianvĂ€ndning.

❓ Vilka krav gĂ€ller för en byggnads energianvĂ€ndning?

👉 I BBR avsnitt 9 stĂ€lls ett övergripande krav pĂ„ energihushĂ„llning som innebĂ€r att byggnader ska vara utformade sĂ„ att energianvĂ€ndningen begrĂ€nsas genom lĂ„ga vĂ€rmeförluster, lĂ„gt kylbehov, effektiv vĂ€rme- och kylanvĂ€ndning och effektiv elanvĂ€ndning.

❓ Vilka byggnader Ă€r undantagna frĂ„n kravet pĂ„ energideklaration?

👉 Ekonomibyggnader, till exempel stall, lador, maskinhallar och magasin med ett lĂ„gt energibehov Ă€r undantagna frĂ„n kravet pĂ„ energideklaration. DĂ€remot rĂ€knas bostadshus, kontorslokaler och liknande inom en lantbruksfastighet inte som ekonomibyggnader, och de omfattas dĂ€rför av kravet pĂ„ energideklaration.

❓ Vad kostar en EnergibalansberĂ€kning?

👉 Hur mycket kostar en energiberĂ€kning? En energiberĂ€kning kostar i regel ett par tusen kronor och uppĂ„t. Vi erbjuder energiberĂ€kningar till lĂ„ga fasta priser frĂ„n 1500 kr – 4000 kr. Bostadens / fastighetens storlek avgör kostnaden.

❓ Vilka byggnader ska ha en energideklaration?

👉 Vilka byggnader ska ha en energideklaration?

  • Byggnader med en golvarea över 250 kvadratmeter och som ofta besöks av allmĂ€nheten ska ha en energideklaration.
  • Byggnader som upplĂ„ts med nyttjanderĂ€tt ska ocksĂ„ ha en giltig energideklaration. ...
  • Byggnader som Ă€r nyuppförda eller som ska sĂ€ljas.

❓ Vad Ă€r ett acceptabelt U-vĂ€rde för tak och vĂ€ggar?

👉 Ett nybyggt hus av traditionellt stuk, som dessutom Ă€r anpassat för vinterbruk, har ofta fönster och dörrar med U-vĂ€rden som motsvarar omkring 1.1 till 1.4. Passivhusen hĂ„lls dock vid en högre standard, vĂ€l dĂ€r mĂ„ste fönsternas U-vĂ€rde ligga pĂ„ maximalt 0.9, medans ytterdörrens U-vĂ€rde inte fĂ„r överstiga 0.6.



Video: An Inconvenient Sequel: Truth to Power